2011.07.30

KONSTENS PLATS OCH ROLL I DET OFFENTLIGA RUMMET

Samhället och det offentliga rummet domineras i allt större utsträckning av kommersiella marknadsanpassade uttryck och aktörer med snäv eller otillräcklig kunskap om inte minst konstrelaterade värden. Samhället, såväl som marknaden, förutsätter värnande om andra värden än kommersiella för att kunna utvecklas vitalt, hållbart och mänskligt.

Konstens värde i det offentliga rummet handlar om vilka värden och hierarkier som får styra och, i djupare mening, om vad och vem som har rätten till det offentliga rummet.

Värdehierarkierna och de estetiska uttrycken i det offentliga rummet bör därför utmanas genom att:

  • - skapa fler möjligheter för konst att verka i det offentliga rummet utifrån konstens egenvärde.
  • - verka för hög kvalitet hos, större spridning av och bättre tillgänglighet till konst i det offentliga rummet.
  • - stimulera till ny och fördjupad samverkan mellan skilda aktörer som har ett intresse för konst i det offentliga rummet.
  • - etablera bredare forum för dialog och möten med utgångspunkt i konstnärliga uttryck.

Konst spelar en nödvändig roll i samhällsutvecklingen både historiskt, i samtiden och för framtiden. Konst har förmågan att väcka tankar, känslor och stimulera till kreativa processer som utmanar och utvecklar individer och samhälle. Vidare handlar en konstnärlig tradition, verksamhet och utveckling om att eftersträva hög konstnärlig kvalitet. För att konst ska kunna verka som en vital del i samhällsutvecklingen krävs det utrymme, resurser och kunskap om konst och dess värde.

Det förekommer i dag många samhällsanknutna initiativ i konstvärlden, till exempel processorienterade tillgänglighetsprojekt, nya former av offentlig konst, initiativ till nya rum för konst och program som möter en ny och bredare publik. Dessa initiativ har dock mycket svårt att bryta igenom sin egen relativa isolering. Projekten börjar och slutar oftast i konstvärlden, eftersom det är där konsten ges legitimitet. Konstens möjligheter att samhällsförankras handlar därför i slutändan om hur konsten värderas i ett bredare samhällsperspektiv och vilka möjligheter som erbjuds konst att verka i ett utvidgat fält.

Konstfältets marknad är i ett vidare samhällsperspektiv liten och exklusiv. Den styrs av sina egna interna värden som bl.a. handlar om att utveckla och förvalta statuskapital. Tolkningsföreträdet i det offentliga rummet kring konstnärlig kvalitet, innehåll och status ligger i stor utsträckning hos de aktörer i konstfältet som har finansiella resurser; den privata konstmarknaden i samverkan med ett antal offentliga aktörer. Även dessa måste dock förhålla sig till de mer snävt marknadsinriktade kommersiella agendor som i stort sett sätter ramarna för tillgängligheten och de estetiska uttrycken i det offentliga rummet.

Olika aktörer i konstfältet; konstnärer, curatorer, skribenter, forskare, myndigheter, institutioner, gallerier och samlare har behov av ömsesidiga utbyten. I dagens samhälle efterlyses nya samverkansformer som genom partnerskap skall stimulera till ekonomisk utveckling och skapa nya marknader. Partnerskap förutsätter principiellt ett jämbördigt förhållande mellan olika aktörer och intressen i samverkan, exempelvis i samverkan mellan det offentliga, privata och civila samhället. När vissa typer av intressen och kapital ges mer legitimitet än andra riskerar detta att medföra en hierarkisk ordning som kan betyda att vitala partnerskap, med gemensamma och vidare mål får svårt att göra sig gällande och att en långsiktig samverkan blockeras. Risken är att konsten kommer att instrumentaliseras i syfte att skapa tillgång till resurser och möjligheter att verka i det offentliga rummet. Fokus riskerar att hamna på funktion snarare än på innehåll dvs. hur konsten, konstaktörerna och konstprojekten bidrar till ekonomisk vinst samt hur de relaterar till de villkor som förutsätter offentlig finansiering. Utrymmet för konstens mångfald av uttryck krymper. Konstens innehåll åsidosätts och kvaliteten riskerar att utarmas – konsten värde förminskas och marginaliseras.

För att försöka skapa utvecklingsmöjligheter för konstens värde och mångfald i det offentliga rummet och i ett långsiktigt samhällsperspektiv bör därför konstvärlden samla sig, samarbeta på nya sätt och ta mer plats i samhället och i det offentliga rummet. Det handlar om att verka för en humanistisk och kreativt inriktad hållbar samhällsutveckling.

 

IDÉSKISS: INTERNATIONELL KONSTMANIFESTATION/STOCKHOLMS INTERNATIONELLA KONSTTRIENNAL

Transient

Mot bakgrund av ovanstående presenterar föreliggande rapport ett förarbete och en grundläggande idéskiss kring en storskalig internationell konstmanifestation i Stockholm. Förarbetet har pågått under perioden 2009–2011 och idéutvecklingen presenterades initialt under rubriken Stockholms internationella Konsttriennal.

Ambitionen med förarbetet har varit att undersöka praktiska och tematiska förutsättningar för en sådan satsning. Visionen har bland annat varit att medverka till att etablera ett brett nätverk bestående av aktörer från Stockholmsområdets konstscen som i en unik samverkan åstadkommer ett massivt genomslag i det offentliga rummet.

Under våren 2010 undersöktes inom ramen för förarbetet genom föreningen Stockholms Internationella Konsttriennal, och med stöd av Framtidens kultur och privata finansiärer, möjligheterna att koppla en tänkt manifestation till EU. Hösten 2010 knöts en arbetsgrupp till förstudien bl.a. i samverkan med AF Kultur och Kulturhuset i Stockholm. Under 2011 undersöktes genom ett delprojekt kallat Samoffkonst, möjligheter och förutsättningar att etablera en konkret samverkan mellan olika offentliga aktörer (SL, Statens konstråd, Landsting och Stockholms stad) kring uppdrag och satsningar vad gäller offentlig konst.

Förarbetet har lett fram till den bedömningen att en uppstart för en motsvarande manifestation lämpligen borde initieras i en nära samverkan mellan de aktörer i Stockholm som har ett strukturellt mandat utifrån kompetens, inflytande och kapital. Dessa aktörer utgörs kanske i första hand av Moderna Museet, Magasin 3 och Bonniers konsthall. Oavsett hur kommande motsvarande initiativ utvecklar sig så föreligger härmed ett underlag för det som har varit ambitionen, nämligen att verka för tillkomsten av en storskalig publik internationell konstmanifestation i Stockholm av hög konstnärlig kvalitet.

Jag har i kontakten med en stor mängd informanter mött ett positivt gensvar för den grundläggande idén, samtidigt så krävs det uppenbart mer av en insikt om gemensamma intressen och de synergieffekter som skulle kunna uppnås med ett mer samlat fördjupat grepp och ny samverkan i en manifestation av denna typ.

Martin Ålund
Konstnär, Initiativtagare och projektledare


FÖRARBETET - En avrapportering

Avrapportering av förarbetet och idéskissen disponeras på följande sätt:

1. Bakgrund & Förutsättningar

2. Genomförande

2:1 Vision
2:2 Tillgänglighetsperspektiv
2:3 Internationella samarbeten
2:4 Programutbyten
2:5 Utbildningar
2:6 Utvidgning/Inkludering
2:7 Målgrupper
2:8 Samarbeten/Sponsring näringsliv
2:9 EU-koppling
2:10 PR
2:11 Venues/Utställningsplatser
2:12 Tidsplan

3. Idé och exempel på internationell konstmanifestation i Stockholm

3:1 The right of public access
3:2 Förslag på medverkande Stockholmsbaserade konstaktörer
3:3 Exempel och förslag på medverkande internationella konstaktörer
3:4 Uppstart

4. Informanter


1) BAKGRUND & FÖRUTSÄTTNINGAR

Tanken om en konstbiennal (triennal etc.) som sätter Stockholm på kartan internationellt har många gånger lyfts i olika sammanhang ända sedan 80-talet. Dock är det för närvarande i ett internationellt perspektiv närmast inflation på konstbiennaler. Ett initiativ till en konsttriennal i Stockholm skulle därför knappast väcka särskilt stor internationell uppmärksamhet. Samtidigt har det, inte minst under arbetet med denna förstudie, visat sig finnas ett mycket stort intresse både lokalt, nationellt och internationellt, för att i Stockholm få till stånd någon form av storskalig högkvalitativ internationell konstmanifestation. Därför är ett alternativ att inte från början marknadsföra manifestationen som en triennal. En manifestation har istället möjligheten att bli återkommande.

En av grundtankarna bakom detta förarbete har varit att söka konstruktiva former för en konstmanifestation som vänder sig till såväl en initierad som till en bredare publik. De konstmanifestationer som finns i Stockholm vänder sig ofta till en invigd konstpublik (t.ex. i form av mässor) och tar därmed inte ett samlat grepp om den stora potential som Stockholm utgör i ett internationellt perspektiv. Tanken är att spets och bredd står i relation till varandra; att storleken och bredden stimulerar andra typer av samhällsintressen och ekonomier, har positiva spinoffeffekter samt att en bred publik manifestation i det offentliga rummet inte behöver vara jippobetonad utan kan verka för konst av hög kvalitet.

I ett internationellt perspektiv är Stockholm en ovanligt tät konststad per capita, med en mångfald privata, offentliga och ideella konstaktörer. Här finns dynamisk konstnärlig variation, god infrastruktur och en tradition av internationella samarbeten som erbjuder en solid grund för utvecklandet av ett partnerskapssamarbete i form av en större konstmanifestation.

Uppmärksamheten skapar nya förutsättningar och möjliggör långsiktigt gynnsamma synergieffekter för konstliv och samhälle. En internationell konstmanifestation i Stockholm bidrar därmed till en långsiktig utveckling av konst- och kulturlivet i Stockholmsregionen, Sverige och internationellt.

Tanken är att en större internationell konstmanifestation i Stockholm bland annat skall kunna generera följande:

  • - Nya nationella/internationella partnerskap, nätverk, arenor och marknader.
  • - Att Stockholm profilerar sig internationellt som en högkompetent kulturstad.
  • - Att konstlivet i Stockholm blir mer vitaliserat och internationaliserat.
  • - Nya modeller för spridning av samtidskonst i det offentliga rummet.
  • - Att turism ökar.
  • - Tillgängligheten till konst och kulturlivet i Stockholm ökar. Bl.a. genom modeller för ökad social inkludering och delaktighet.

Under förarbetet har en rad förslag på manifestationens form och innehåll formulerats. De har sedan genom kritisk granskning successivt reviderats och utvecklats. Redovisningen är en samlad bedömning mot bakgrund av de förutsättningar, möjligheter, begränsningar och intressen som kan verka optimalt utifrån dagens konstscen internationellt och lokalt i Stockholm. Det handlar också om att optimera synergierna av samverkan.

En slutgiltig utformning av en internationell konstmanifestation i Stockholm i linje med denna idéskiss bör dock ske i samverkan mellan de aktörer i Stockholm som kan agera utifrån ett legitimt mandat samt kompetens, inflytande och kapital att starta upp manifestationen..


2) GENOMFÖRANDE

2:1 VISION

Tanken är att genom nya former av samarbeten kunna fylla Stockholm med svensk och internationell samtidskonst av hög kvalitet. Avsikten är att Stockholmsområdet skall sjuda av konstutställningar och kringarrangemang som exempelvis seminarier, workshops, performances, musik och fester. Med en karaktär av mångfald och djup, och genom lust och inspiration, skall en ny och bred publik lockas, såväl svensk som internationell.

De övergripande genomförandemålen skulle kunna vara

  • - att skapa internationell uppmärksamhet för Stockholms konstscen.
  • - att verka för ny samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor.
  • - att skapa nya internationella samarbeten.

Dessa mål skulle kunna uppnås bland annat genom

  • - att utveckla och stärka samverkan mellan Stockholms mångfald av privata, offentliga och ideella konstaktörer, samt mellan näringsliv, offentlig sektor, forskning, kultur- och föreningsliv.
  • - att manifestera samverkan storskaligt genom en internationell konstmanifestation i Stockholm.

2:2 TILLGÄNGLIGHETSPERSPEKTIV

Manifestationen skulle lämpligen ha ett uttalat socialt och kulturpedagogiskt tillgänglighetsperspektiv i syfte att öka spridning och mångfald. Nya tillgänglighets- och samverkanspraktiker kring Social inclusion ska stimulera till nydanande möten, processer och dialoger mellan publik och medverkande aktörer, samt förankra hög konstnärlig kvalitetsambition på ett brett och socialt plan. Manifestationens spridda karaktär skulle kunna ge bred legitimitet, skapar PR och attraherar publik.

Metoderna för att öka delaktighet och delaktighet tänks bland annat kunna vara

  • - att aktivera konstplatser och mötesforum i det offentliga rummet för en bred publik.
  • - att skapa speciella tillgänglighetsprogram för olika intressegrupper så som barn, ungdomar, unga vuxna, äldre och barnfamiljer.
  • - att planera in tillgänglighet för funktionshindrade, olika ålderskategorier och skilda språkförutsättningar, med mera, som en av grundförutsättningarna för genomförandet.

2:3 INTERNATIONELLA SAMARBETEN

Manifestationen ska verka för internationella samarbeten och erfarenhetsutbyten. Nya internationella partnerskap etableras, där olika aktörer och erfarenheter möts och samverkar. Detta bidrar till att positionera manifestationen internationellt.

2:4 PROGRAMUTBYTEN

Manifestationen verkar för konstnärliga och intellektuella programutbyten i samarbete med bl.a. IASPIS, Konstakademien, Södertörns högskola, Exhibition studies Sthlm universitet och tidsskriften SITE.

2:5 UTBILDNINGAR

Samarbeten med utbildningar (där studenter kan praktisera i projektet) bör ske med bl.a. Kungliga konsthögskolan, Konstfack, Stockholms universitet curatorprogrammet och Södertörns högskola.

2:6 UTVIDGNING/INKLUDERING

Manifestationens övergripande formtema och struktur syftar till en öppen curatorisk förutsättning. Genom detta förvaltas dynamiken, mångfalden och energin i Stockholms konstscen. Inbjudna aktörer kan utvidga egen samverkan med andra internationella, nationella och Stockholmsbaserade aktörer.

Under perioden kommer övriga konstaktörer i Stockholm genom ett centralt informationsflöde kunna sätta program i relation till manifestationen.

2:7 MÅLGRUPPER

Manifestationens målgrupp är såväl svensk som internationell publik. Inte minst en internationell, initierad konstpublik. En målsättning är också att nå en ny och i konstsammanhang breddad publik, dels genom särskild uppmärksamhet riktad mot konst i det offentliga rummet, dels genom nya tillgänglighets- och samverkanspraktiker.

2:8 SAMARBETEN/SPONSRING NÄRINGSLIV

Genom ett integrerat strategiskt arbete kommer manifestationen att utveckla samarbeten och sponsringsmöjligheter för/med profilskapande företag som har intresse i samtidskonst. De internationella medverkande aktörerna sponsras också av egna sponsorer, men även dessa kan ha ett intresse i att medverka centralt.

2:9 EU-KOPPLING

Det finns genom Sveriges medlemskap i EU ett stort antal EU-fonder med syfte att ge ekonomiskt stöd till olika utvecklingsprojekt. Risken med att EU-finansiera en internationell konstmanifestation i Stockholm är att man inte kan garantera att ansökan går igenom. Utmaningen är också att manifestationens tema och nätverk bör utvecklas med ett europeiskt perspektiv och förhålla sig till EU:s ramprogram. Man kan dock EU-finansiera delar av manifestationen så att projektet inte står och faller med EU-finansieringen.

EU-arbete förutsätter en projektanalys i förhållande till EU:s ramprogram för kultur samt ett utvecklingsarbete inklusive nätverksbyggande aktiviteter med syfte att ta fram en strategi och handlingsplan där målet är en komplett och färdigställd EU-ansökan. Det nätverksbyggande arbetet kommer att innebära en kartläggning av möjliga samarbetspartners i Europa, samt genomförandet av ett transnationellt projektmöte med syfte att ge partnerskapet en gemensam möjlighet formulera innehållet till den planerade EU-ansökan. Till detta bör EU-konsult kopplas som kan leda utvecklingsarbetet med ansökan till kulturprogrammet och i dialog med arbetsgruppen bereda och sammanställa den slutliga EU-ansökan inklusive budget.

2:10 PR

Publikarbetet och marknadsföringen kommer inför, och under, manifestationen att koordineras av en arbetsgrupp i samverkan med berörda aktörer, samt en till projektet kopplad informations- & marknadsföringsbyrå.

2:11 VENUES/UTSTÄLLNINGSPLATSER

De specifika Venues och utställningsplatserna lokaliseras under projekteringen i samråd med bland annat medverkande skilda offentliga aktörer med uppdrag kring konst i offentlig miljö. Platserna föreslås bl.a. fokusera kring vattnen som omger Stockholm stad. Platserna kan då också nås via båtar som har servering, konstguider, musik m.m.

2:12 TIDSPLAN

Projekteringen till genomförande kan beräknas behöva ca. 2 år. Själva manifestationen sker förslagsvis under 5 veckor i perioden slutet av augusti t.o.m. september.

3) IDÉ & EXEMPEL PÅ INTERNATIONELL KONSTMANIFESTATION I STOCKHOLM

En utgångspunkt är talesättet Stockholm är Nordens Venedig, och det faktum att kringliggande natur är öppen för alla att besöka tack vare Allemansrätten – en världsunik rättighet som bl.a. handlar om tillgången till det offentliga och privata rummet.

För en internationell konstmanifestation skulle The right of public access kunna vara ett viktigt övergripande tema.

3:1 The Right of Public Access

Idén är kortfattat att ett urval internationella och Stockholmsbaserade konstaktörer skulle kunna inbjudas att medverka i en gemensam manifestation kallad; The right of public access, där stadsrummet och den offentliga platsen blir en utställningsyta för platsspecifika konstproduktioner.

The right of public access kan man tänka sig sker i ett samarbete med aktörer som verkar inom offentlig konst i Stockholm; Statens konstråd, Stockholms stad konst, Landstinget och SL (en samverkansplattform med off-konstaktörerna är redan initierad genom delprojektet Samoffkonst).

The right of public access undersöker:

  • - det offentliga och privata rummet
  • - den offentliga och privata konsten
  • - den temporära och permanenta konsten

Att verka i det offentliga rummet med den offentliga konstens parametrar kan man räkna med genererar en mängd aktuella frågor om det privata/offentliga rummet, den privata/offentliga konsten, om kvalitet, tillgänglighet, spridning, social inclusion, samverkan, gränssnitt mellan temporärt och permanent och relationen mellan konst och samhälle. Temat bör utvecklas och fördjupas i ett gemensamt uppdrag mellan styrgrupp, medverkande aktörer och curatorer.

I det offentliga rummet/konsten finns också stora möjligheter för synergier mellan privata och offentliga aktörer samt möjligheter för uppväxling vad gäller investerat kapital, kompetens, status och befintliga resurser.

Sverige och Stockholm har i ett internationellt perspektiv ett unikt och inspirerande tema att arbeta kring genom Allemansrätten. En rättighet som man i Sverige ofta tar för given, och som i de flesta andra länder tycks vara någonting exotiskt och inspirerande.

De specifika målen i linje med temat The right of public access skulle kunna formuleras på följande sätt:

  • - Verka för konstnärlig kvalitet i det offentliga rummet.
  • - Lyfta frågor om vad offentlig konst skulle kunna vara.
  • - Undersöka skärningspunkter mellan det offentliga och privata.
  • - Lyfta frågor kring snitt mellan permanent och temporär konst.
  • - Skapa access till nya rum för konst.
  • - Verka för Social inclusion som ett begrepp i ständig omvandling. Det handlar framförallt om mångfald i dess vida bemärkelse.
  • - Att genom konsten verka för goda exempel som skapar positiva avvikelser i samhället.

3:2 FÖRSLAG PÅ MEDVERKANDE STOCKHOLMSBASERADE KONSTAKTÖRER

När det gäller nära till hands liggande medverkande Stockholmsbaserade konstaktörer kan följande nämnas:

  • Magasin 3
  • Moderna Museet
  • Bonniers Konsthall
  • Liljevalchs
  • Tensta konsthall
  • Artipelag
  • Weld
  • Dramaten
  • Sven-Harrys konstmuseum
  • Index
  • Marabouparken
  • Botkyrka konsthall
  • MAP
  • Offentliga off-konstaktörer: Statens konstråd, Stockholms stad konst, Landsting, SL
  • Kulturhuset medverkar genom att vara värd för tillgänglighet, deltagande och delaktighet.

3:3 EXEMPEL OCH FÖRSLAG PÅ MEDVERKANDE INTERNATIONELLA KONSTAKTÖRER

Vad gäller möjliga medverkande internationella konstaktörer kan följande nämnas:

  • MOCA, The Museum of Contemporary Art, Los Angeles, USA
  • Whitechapel Gallery, London, England
  • INHOTIM, Brumadinho, Brasilien
  • SKOR, Amsterdam, Holland
  • UCCA, The Ullens Center for Contemporary Art, Peking, Kina
  • Raqs Media Collective, New Delhi, Indien
  • Proje4L, Istanbul, Turkiet
  • Museum of Contemporary Art, Belgrad, Serbien
  • CAC, Contemporary Art Center, Vilnius, Litauen

3:4 UPPSTART

Man kan tänka sig uppstarten genom flera olika successiva steg. Nedan följer ett förslag på uppstart:

Steg 1) Magasin 3, Moderna Museet och Bonniers konsthall tar gemensamt initiativ till att starta projektet.

Steg 2) En styrgrupp bildas med representanter från bland annat Magasin 3, Bonniers konsthall, Moderna Museet, Statens konstråd, Stockholm Stad och ett urval inbjudna övriga aktörer.

Steg 3) Landsting och SL kontaktas för samverkan.

Steg 4) En förprojekteringsgrupp bildas. Till denna kan också bl.a. projektledare/konsulter från samtliga medverkande off-konstaktörer på olika sätt knytas.

Steg 5) Övriga inbjudna aktörer kontaktas och bjuds in till information, samarbete och projektutveckling.

Steg 6) En projekteringsgrupp/organisation startar projekteringen med initiala resurser av samtliga inbjudna aktörer.


4) INFORMANTER

Ovanstående förstudierapport ansvarar undertecknad (Martin Ålund) för. Nedan listas de personer som på olika sätt har intervjuats, medverkat i, bidragit eller kopplats till förarbetet och idéskissen:

  • MIKAEL ADSENIUS, Direktör Statens konstråd
  • JONAS ANDERSSON, VD Framtidens kultur
  • MARTIN ANDERSSON, Producent SPHM
  • MATS ARONSSON, Konstnär & Projektledare
  • SARA ARRHENIUS, Konsthallshef Bonniers konsthall
  • EVA ARVIDSSON, Förbundsordförande Konstfrämjandet
  • INGER HÖJER ASPEMYR, Konstpedagog Statens konstråd,
  • KARIN BENJAMINSON, Utställningssamordnare Konstnärshuset Sthlm
  • PER BENGTSSON, Konstnär
  • JEANETTE BONNIER, Grundare av Bonniers konsthall & Stiftelsen Maria Bonnier Dahlin
  • IRENE BROWN, Head of Fine Art School of Arts and Cultures, Newcastle University
  • KATIE BRUCE, Social Inclusion Coordinator, Gallery of Modern Art Glasgow (GOMA)
  • CHARLOTTE BYDLER, Frilanskritiker & Lektor, Konstvetenskap Södertörns högskola
  • ANNELI BÄCKMAN, Curator
  • MÅRTEN CASTENFORS, Chef för Stockholm konst & Liljevalchs konsthall
  • STELLA D’AILLY, Curator & Projektledare Mossutställningar
  • SÖREN DAHLBERG
  • PETER DAVIS, Professor of Museology at Newcastle University
  • HANS DYHLÉN
  • WILLIAM EASTON, tidigare Chef Tensta konsthall
  • HEDWIG EDSFORTH , Konstnär
  • JONATAN HABIB ENGQVIST, Projektsamordnare IASPIS
  • ANTONIO FARRAUTO, Culture Unit of the Directorate-General for Education and Culture, EU
  • TINA ERIKSSON FREDRIKSSON, Konstnär & Projektledare
  • ANNA STINA ERLANDSSON, Konstnär och Projektledare
  • PATRIK FÖRBERG, Informations-, press och medieansvarig Statens konstråd
  • ÅKE FORSGREN, Projektledare, Kultur i länet, Landstinget Uppsala län
  • GREG GOLDENZWAIG
  • LORENETTE GOZZO
  • JOACHIM GRANIT, Konstnär och Creative Director, Färgfabriken
  • CHRISTINA GÖTHESSON, Konstnär
  • RICHARD JULIN, Biträdande chef, Chefsintendent Magasin 3
  • PETER HAGDAHL, Konstnär och professor Kungl. Konsthögskolan Sthlm
  • STEFAN HAGDAHL, Projektledare SL
  • HERMINE PAGMAR HANSSON, Intendent, Jarla Partilager
  • LARS-ERIK HJERTSTRÖM LAPPALAINEN, Kritiker, Skribent & Filosof
  • VICTORIA HOLLOWS, Museum manager, Glasgow Museums, Gallery Of Modern Art (GoMA)
  • HELENA HOLMBERG, Curator, Index
  • SANJA MARINKOV HOLMBERG
  • ERIK JENNISCHE, tidigare Borgarrådssekreterare, kultur- och idrottsroteln i Stockholms stadshus
  • TORBJÖRN JOHANSSON, Konstnär och Projektledare
  • LARS GÖRAN KARLSSON, Universitetslektor Sociologiska institutionen Umeå
  • MAGNUS KARLSSON, Gallerist
  • MARGARETHA ROSSHOLM LAGERLÖF, Professor, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
  • TOMAS LAPPALAINEN, Författare
  • MARIA LEISSNER, Demokratiambassadör, Enheten för utvecklingspolicy, UD
  • PATRIK LILJEGREN, Chef, Kulturstrategiska avdelningen, Stockholm Stad
  • DANIEL LINDVALL, Departementssekreterare, Intergrations- och jämställdhetsdepartementet, Demokratienheten
  • JANNE LUNDQVIST, Konsult, Innovativ Kultur
  • MAGDALENA MALM, Konstnärlig ledare, MAP
  • EVA MÅNSSON, Marknadsutvecklare, Unga Klara
  • DAVID NEUMAN, Museichef/Affilierad professor, Magasin 3
  • ULRIKA NILSSON, European Project & Policy Adviser, ThinkDo
  • EMILY NORTON, Konsult, Norton Cederström Art & Communication AB
  • ANDERS OLOFSSON, Konstkritiker
  • STEFAN OTTO, Konstnär & Konstrådgivare
  • JOHAN POUSETTE, Curator & Utställningsproducent, Riksutställningar
  • CELIA PRADO, Curator & Utställningsproducent, Riksutställningar
  • TESSA PRAUN, Intendent, Magasin 3
  • ANDREAS RIBBUNG, Konstnär & Projektledare, Supermarket & Candyland
  • ISAK REICHEL, Riksrevisionen
  • GÖRAN ROSANDER, Chef för Konstenheten, Landstingets Kulturförvaltning Stockholm
  • ARNE RUTH, Publicist
  • CARL-ULRIK SCHIERUP, Professor och föreståndare, REMESO, Linköpings universitet
  • KARIN SILFVERSTEN
  • CECILIA SJÖHOLM, Professor i estetik samt docent i litteraturvetenskap, Södertörns högskola
  • ERIC SJÖSTRÖM, Chef Kulturhuset Stockholm
  • NICHOLAS SMITH, Lektor, Institutionen för kultur och kommunikation, Filosofi, Södertörns högskola
  • MATS STJERNSTEDT, Chef för Kunstnernes Hus Oslo
  • KJELL STRANDQVIST, Konstnär & Konstrådgivare
  • WANNA SPIRIDONIDOU, Eures Adviser
  • BJÖRN SPRINGFELDT, tidigare chef för Moderna Museet
  • TORSTEN THUNBERG, tidigare ESF-rådet
  • MARTIN VENDEL
  • SVEN-OLOV WALLENSTEIN, Lektor, Institutionen för kultur och kommunikation, Filosofi, Estetikprogrammet, Södertörns högskola
  • DIANA WALTER, International Museum Professional at Cultural Heritage without Borders
  • MARTIN WICKSTRÖM, Konstnär & Projektledare, KiWi
  • MÅNS WRANGE, Konstnär & Rektor Kungl. Konsthögskolan Sthlm
  • MARGARETA ZETTERSTRÖM, Enhetschef utställningar, Kulturhuset Stockholm
  • ANNA QVARFORDT